Tänk om alla dagar kunder vara som gårdagen – fulla av inspirerande och initierade diskussioner med några av energisveriges tyngsta profiler! Vi var en bra bit över 100 debattintresserade personer som igår samlades på Europahuset i Stockholm för att delta i seminariet Framtidens Energi. Temat för dagen – energieffektivisering och omställning mot ett 100 % förnybart energisystem – engagerar. Det konstaterade även öppningstalaren Fredrik von Malmborg, Näringsdepartementet, som noterat dagstidningarnas debattsidor den senaste tiden. Och det är viktigt. Energifrågorna, eftersom de är så intimt kopplade till klimatutmaningen, behöver klättra uppåt i agendan, förtjänar ett stort utrymme och måste adresseras här och nu.

Här och nu var också utgångspunkten för morgonens första timme, då von Malmborg orienterade oss igenom den snårskog som EU:s Energieffektiviseringsdirektiv skulle kunna liknas vid. Trots de goda förutsättningar Sverige har att effektivisera energianvändningen menar delar av näringslivet att alla former av absoluta tak begränsar konkurrenskraften. Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, ser istället möjligheterna: ”Varför säger man nej till absoluta kostnadsminskningar? Effektivisering skapar tillväxt – det enda sättet för oss att klara den globala konkurrensen är att göra saker smartare”.
Det är precis det här perspektivskiftet som är så viktigt att åstadkomma. Att få både näringsliv och beslutsfattare att förstå att en omställning av energisystemet inte är ett hot utan en möjlighet. Den måste ske inte trots Europas ekonomiska kris, utan för att ta oss ur den och stärka vår konkurrenskraft.
Att då ta del av utsikterna för EU:s strategi bortom 2020 kan lätt få en att misströsta. Det kanske finns utrymme för en högre ambition gällande andelen förnybart, men skarpa målsättningar saknas. En medveten strategi har etablerat ordet ”koldioxidsnål” energi på agendan snarare än förnybar energi. Och så vidare.

Ambivalensen fortsätter även på hemmaplan. Sveriges två största partier fortsätter att undvika frågan om nya kärnkraftsatsningar genom att hänvisa till vikten av blocköverskridande överenskommelser och skylla stagnationen på varandra.

”De konkreta mål vi sätter måste vara möjliga att uppnå, annars blir de bara ambitioner”, sa Ceciilie Tenfjord Toftby (M), på frågan om hur målen bortom 2020 bör se ut. Man kan fråga sig dels vem det är som verkligen definierar vad som är möjligt att uppnå, och dels om det inte är mer relevant att utgå från vad vi faktiskt behöver åstadkomma för att klara klimatutmaningarna.

Och signalen från förnybartsektorn kan inte vara tydligare: ”Vi står vid ett vägval och investeringarna kommer inte till om vi inte vågar välja riktning nu”, konstaterade Charlotte Bergqvist på WPD.

Enligt SEI har världen två år på sig att vända utsläppskurvan. Då går det inte att vänta på att polletten ska trilla ner hos beslutsfattarna. Just därför var det så oerhört skönt att seminariets sista del bjöd på en kavalkad av nytänkande pionjärer. Katarina Pelin, direktör på Malmö stads miljöförvaltning, fick en orkan av applåder när hon visade vad ledarskap faktiskt innebär:

”Vi städer vill inte vänta på att andra ska komma med lösningar – vi vill gå före! Det enda motstånd vi stöter på kommer från nationell, politisk nivå. Man borde ställa sig frågan om vad som är viktigast – är det att ha makten eller at ha ambitionen att kunna leva kvar och må bra?”

Till alla er som deltog och medverkade i vårt första seminarium Framtidens Energi igår – ett stort och varmt tack! Diskussionen fortsätter och vi avser driva den mot en 100 % förnybar framtid.

//Anna-Carin Windahl, 100 % förnybart